Sorteringskrav för företag: vad lagen kräver 2026
Publicerad

Avfallsslagen som alla ska sortera ut
Grundregeln står i 3 kap. 2 § avfallsförordningen. Den som har avfall ska sortera ut ett antal avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall. Regeln gäller alla, hushåll som verksamheter, och den har ingen nedre gräns för storlek eller mängd.
Listan är lång: bioavfall, förpackningsavfall, skrymmande kommunalt avfall, textilavfall, returpapper, elavfall, förbrukade batterier, bygg- och rivningsavfall, farligt avfall, läkemedelsavfall, fiskeredskap, spillolja, uttjänta bilar, uttjänta däck, restavfall och deponiavfall. Det mesta berör inte ett kontor eller en restaurang. Det som gör det är desto vanligare: förpackningar, returpapper, elavfall, batterier och bioavfall.
Textilavfall har varit ett eget sorteringsslag sedan 1 januari 2025. Undantag gäller för strumpor och underkläder och för textil som är så nedsmutsad eller trasig att den inte går att återanvända eller materialåtervinna, enligt Naturvårdsverkets vägledning om textilavfall.
Tre avfallsslag till för verksamheter sedan 1 juli 2026
Reformen av avfallslagstiftningen lade till en egen paragraf för yrkesmässiga verksamheter, 3 kap. 2 a § avfallsförordningen. Utöver listan ovan ska en verksamhet sortera ut förbrukat matfett, förbrukat kontorspapper och blandat brännbart avfall som inte är kommunalt avfall eller skrymmande, och som återstår när annat avfall sorterats ut.
Den sista punkten är den som ändrar mest i praktiken. Brännbart är inte längre ett kärl för allt som saknar en självklar plats. Det är det som faktiskt blir kvar när wellpapp, plast, metall, glas, papper och elektronik har tagits om hand.
Kontorspapper och returpapper från samma verksamhet får samlas in tillsammans, enligt 3 kap. 35 a §. Ett gemensamt papperskärl räcker alltså för utskrifter och tidningar.
Paragrafen säger också att en verksamhet ska sortera ut de avfallsslag i avfallsförteckningen som behövs för att den ska kunna ta sitt ansvar för avfallet enligt miljöbalken. För en verkstad eller ett lager kan det betyda fler fraktioner än listan ovan.
Förpackningarna: åtta material
Förpackningsavfall sorteras vidare per material enligt 3 kap. 8 § avfallsförordningen: papper och kartong, plast, metall, färgat glas, ofärgat glas, pantflaskor och pantburkar, trä samt övrigt material. Wellpappkartonger från leveranser hör till papper och kartong, sträckfilm och plastemballage till plast.
Två detaljer missas ofta. Förpackningar med rester av farligt avfall, som en färgburk med färg kvar, sorteras inte som förpackning utan som farligt avfall. Och en förpackning ska skiljas från sitt innehåll enligt 3 kap. 9 §, så kasserade förpackade varor packas upp innan förpackningen och innehållet går var sin väg. Tillsynsmyndigheten kan i vissa fall ge en verksamhet tidsbegränsad dispens från det kravet.

Det räcker inte att någon annan sorterar åt er
Att beställa en blandcontainer och låta en anläggning sortera i efterhand uppfyller inte sorteringskravet för förpackningar. Det är Naturvårdsverkets bedömning, och den gäller oavsett hur bra anläggningens eftersortering är.
Sedan 1 juli 2026 får avfall som samlats in separat inte heller blandas med annat avfall eller material med andra egenskaper, och separat insamlat avfall som ska återvinnas får inte förbrännas. Båda reglerna står i avfallsförordningen, 3 kap. 25 a § och 4 kap. 10 §. Det är skälet till att en leverantör kan omklassa ett kärl där fel material ligger: materialet kan inte gå vidare som det var tänkt.
Vart det sorterade får ta vägen
Avfall som kommunen ansvarar för lämnas till kommunens insamling, enligt 3 kap. 6 §. Förpackningsavfall från en verksamhet får lämnas till producenternas mottagningsplatser, till ett marknadsdrivet system som är anmält till Naturvårdsverket, till retursystemet för pant, eller till kommunen om verksamheten delar avfallshantering med boende och har valt kommunal insamling. Det står i 3 kap. 11 § avfallsförordningen.
Mottagningsplatserna ska ta emot verksamheters förpackningsavfall utan kostnad och utan begränsning i mängd, och det ska finnas minst en per kommun sedan 1 januari 2026. Båda kraven står i 7 kap. 1 och 2 §§ förpackningsförordningen. Det ni betalar för när ni har ett hämtningsavtal är alltså transporten och hanteringen på plats, inte att bli av med förpackningarna i sig.
Väljer ni ett marknadsdrivet insamlingssystem ska ni först kontrollera att det är anmält till Naturvårdsverket. Samma slags kontroll gäller sedan 1 juli 2026 all avfallshantering ni lämnar över, se guiden om att välja avfallsentreprenör.
Serveringsställen har ett krav till
Restauranger, kaféer och andra serveringsställen ska ge sina gäster möjlighet att sortera ut förpackningar i samma material som i 3 kap. 8 §. Kravet står i 3 kap. 12 § avfallsförordningen och gäller det förpackningsavfall som uppstår på serveringsstället.
I praktiken betyder det att sorteringen inte bara är köksavfallets sak. Gästernas muggar, flaskor och burkar ska också kunna hamna rätt, och kärlen för dem behöver stå där gästerna faktiskt är.

Dispens, och när den går att få
Kommunen får i det enskilda fallet ge en verksamhet tidsbegränsad dispens från kravet att sortera ut bioavfall, förpackningsavfall och skrymmande kommunalt avfall. Grunderna är tre: att återvinningsresultatet blir jämförbart ändå, att utsortering inte ger det bästa miljöresultatet, eller att kostnaden blir oskälig. Det står i 3 kap. 27 § avfallsförordningen.
Dispensen söks hos kommunen och gäller en viss tid. Den är inte en väg runt kravet för den som saknar plats för kärl, utan ett undantag som ska motiveras.
Vad det betyder för er verksamhet
Ett kontor behöver i praktiken kärl för papper, wellpapp, plast, metall, glas och brännbart, en låda för batterier och en rutin för elektronik. Sekretessmaterial hålls för sig av andra skäl än sorteringskraven.
En restaurang behöver dessutom en sluten behållare för förbrukat matfett och sorteringsmöjlighet för gästerna. Matavfallet hämtas normalt av kommunen.
En butik ansvarar sedan 1 juli 2026 själv för sitt kommunala avfall, alltså även mat- och restavfall. Sorteringskraven är desamma, men det är butiken som ordnar hämtningen.
Hur ni bygger en sorteringsstation som faktiskt används står på sidan om källsortering för företag.

Vanliga frågor
- Måste företag källsortera?
- Ja. Kravet i 3 kap. 2 § avfallsförordningen gäller alla som har avfall, även verksamheter, och det finns ingen nedre gräns för storlek. Sedan 1 juli 2026 har yrkesmässiga verksamheter dessutom tre egna avfallsslag att sortera ut: förbrukat matfett, förbrukat kontorspapper och blandat brännbart avfall.
- Måste företag sortera matavfall?
- Ja. Livsmedels- och köksavfall är bioavfall, och bioavfall är ett av de avfallsslag som ska sorteras ut. För de flesta verksamheter hämtas matavfallet av kommunen, medan detaljhandeln sedan 1 juli 2026 ordnar det själv.
- Räcker det att hyra en blandcontainer och låta anläggningen sortera?
- Nej, inte för förpackningarna. Naturvårdsverket bedömer att en blandcontainer med eftersortering inte uppfyller sorteringskravet för förpackningsavfall. Sorteringen ska ske där avfallet uppstår.
- Får kontorspapper och tidningar ligga i samma kärl?
- Ja. Kontorspapper och returpapper från samma verksamhet får samlas in tillsammans enligt 3 kap. 35 a § avfallsförordningen. Wellpapp och kartong är däremot förpackningar och hör till ett eget kärl.
- Kostar det mer att sortera?
- Sällan. Förpackningar får lämnas utan kostnad på producenternas mottagningsplatser, och rena fraktioner är billigare att hämta än blandat avfall. Det som kostar är transporten och antalet tömningar, och därför påverkar kärlstorlek och frekvens priset mer än antalet fraktioner.
- Kan vi få dispens från sorteringskraven?
- Ibland. Kommunen får ge tidsbegränsad dispens från utsortering av bioavfall, förpackningsavfall och skrymmande kommunalt avfall om resultatet blir jämförbart, om utsortering ger sämre miljöresultat eller om kostnaden blir oskälig. Dispensen söks hos kommunen och ska motiveras.
- Gäller kraven små företag?
- Ja. Paragraferna talar om den som har avfall och om yrkesmässiga verksamheter, utan någon gräns för antal anställda eller mängd avfall. En enmansfirma med kontor har samma sorteringskrav som ett stort företag, även om kärlen blir färre.
Läs vidare
Källor
- Avfallsförordning (2020:614) 3 kap. 2, 2 a, 6, 8, 9, 11, 12, 25 a, 27 och 35 a §§ samt 4 kap. 10 §, i lydelse t.o.m. SFS 2026:1447
- Förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar, 7 kap. 1, 2 och 14 §§
- Miljöbalk (1998:808) 15 kap. 18 §, i lydelse enligt lag (2026:507)
- Naturvårdsverket, Förpackningsavfall från verksamheter
- Naturvårdsverket, Krav på separat insamling av textilavfall
Vad betalar ni idag?
Fem frågor, under en minut, och ni ser direkt vad verksamheter som er brukar betala i Stockholm.